Idag inträdde jag igen, efter ett långt uppehåll, i den världen där man har möten. Jag hade satt på mig ren skjorta och vi diskuterade länge en god sak i konstruktiv anda. Till slut blev det en viktig del av alla möten dags att besluta om datum för nytt möte. Jag slog upp den almanacka jag letat fram enkom för detta tillfälle. Men hur jag än bläddrade hittade jag ingen av de dagar som föreslogs. Till slut insåg jag att almanackan var från i fjol. Jag tänker på nötskrikor är ett urval dagboksanteckningar från de senaste åren. Temat är livet i Helsingfors, människors egenheter, omgivningarnas förändringar, tidens gång. Ibland företas utflykter till föga spektakulära mål som ändå bjuder på trevliga överraskningar: Nybondas ängar, Lidls butik i Kampen eller kaféet Saray Baklava i Östra centrum. En del av texterna handlar om lästa böcker och sedda filmer och reflekterar över hur de förhåller sig till tillvaron. Boken är ett försök att skriva sig fram till ett slags hemkänsla i en förvirrande värld.