Scenen för den mångtydiga berättelsen är ett renässanshov i Italien, där ett brokigt händelseförlopp utspelas inför huvudpersonens, dvärgens ögon. Han betraktar sin omvärld med kalla grå ögon, och nästan allt han ser fyller honom med förakt och avsky: kärlek, ideal och drömmar, vetenskap och konst; allt som är fritt och mänskligt i positiv mening. Han är en symbol för allt det onda, som finns hos människorna.