Boken är en fin hyllning till förfäder, en fantastisk mamma och till alla sverigefinnar. Det starka duktiga, kunniga, viljestarka folket. Den är också ett angeläget inlägg i debatten om äldrevården, om folks rätt till värdiga liv, trots sjukdom och ålderdom. Om den förfärliga sjukdomen Alzheimers, om vanmakten och hjälplösheten när nära glider bort och om rädslan att själv drabbas (bokens namn) Om syskonrelationer, om vikten att vattna sina rötter och förvalta arvet. Om att komma hem. Lilian Sjölund är politisk redaktör, ledarskribent och författare. Mamma, min syster och jag? är en självbiografisk berättelse om starka kvinnor, hemlängtan till Finland och inte minst Alzheimers sjukdom. I boken varvar Sjölund minnen från förr med tankar och händelser i nutid. Det är en målande beskrivning av livet i Sverige och Österbotten under mer än femtio år; man känner stämningar och dofter. Hennes mammas liv präglades av plikt och omsorg om andra tills demensen började ta över. Syskonen hjälptes åt och fick oftast stöd av varandra, men sedan drabbades även systern av Alzheimers sjukdom. Sjölund berättar om tiden med coronarestriktioner och hur hon själv upprättat ett framtidskontrakt där hon talar om hur hon vill bli bemött om/när hon drabbas av Alzheimers.