År 1856 giftes prinsessan Sofia av Nassau bort med den svenske hertigen Oscar av Östergötland. Makarna möttes i ett gemensamt intresse för litteratur, musik och politik. Föga anade någon av dem att de fjorton år senare skulle sitta som kung Oscar II och drottning Sofia på de förenade kungarikena Sveriges och Norges tron. Oscar II var storvulen och utåtriktad, och hade ständiga otrohetsaffärer. Men Sofia var inte en drottning som gick ett steg bakom sin make. I Carin Bergströms insiktsfulla och lyhörda biografi skildras tvärtom en drottning som alltid fanns vid kungens sida - som råd¬givare och osviklig partner. Förväntningarna på Sofia var höga, hennes främsta uppgift var att föda en tron¬arvinge för nationens bästa. Sofia uppfyllde dessa krav med råge då paret fick fyra söner: Gustaf (V), Oskar, Carl och Eugen. Drottningen var på många vis före sin tid, inte minst i uppfostran av sönerna. För eftervärlden är hon främst ihågkommen för att ha grundat Sophiahemmet men i biografin framträder en progressiv kvinna med ett uttalat mål att reformera sjukvården i allmänhetens tjänst. Carin Bergström är fil.dr och docent i historia. Hon har bland annat varit musei¬chef på Skoklosters slott och överintendent för Kungl. Husgerådskammaren.