Punktskriftens användning och undervisning tas upp i Finlands nationella förteckning över levande kulturarv 

Punktskriftens användning och undervisning har tagits upp i den nationella förteckningen över levande kulturarv i Finland. Punktskrift är en viktig del av synskadades jämlika tillgång till information, lärande och kulturellt deltagande. Tillgången till punktskriftsböcker och taktila material stöder läskunnighet, studier och läsintresse. I Finland är Tillgänglighetsbiblioteket Celia, som är en del av Riksarkivet, den viktigaste producenten av punktskriftsböcker och taktila material. 

Undervisnings- och kulturministeriet har på Museiverkets förslag, utnämnt 22 nya objekt till den nationella förteckningen över levande kulturarv. Ett av de nya objekten är användningen och undervisningen av punktskrift. 

I Finland uppskattas det finnas cirka 55 000 personer med synnedsättning. Punktskrift är grunden för läs- och skrivkunnighet för blinda och personer med svår synnedsättning samt grunden för utbildning, arbete och social delaktighet. Punktskriften utvecklades år 1825 och etablerades i Finland i slutet av 1800-talet. 

Punkt- och taktila material är nödvändiga inte bara för undervisning och lärande av punktskrift, utan också för att säkerställa läsintresset och tillgången till information för personer som använder punktskrift. Den viktigaste producenten av punktskriftsböcker och taktila material i Finland är Tillgänglighetsbiblioteket Celia, som numera är en del av Riksarkivet. 

Förslaget att föra in punktskriften i Unescos förteckning lades fram av Näkövammaisten liitto ry (Synskadades förbund rf), Synskadades kulturförening rf, Synskadades biblioteksförening rf, Tillgänglighetsbiblioteket Celia/Riksarkivet, Valteri Onerva, Synförbundet, Finlands Dövblindförbund rf, Synskadade barn rf samt Föreningen för orienterings- och synanvändningshandledare rf. Ansökan bereddes också av Delegationen för punktskrift, som verkar vid Riksarkivet i anslutning till Tillgänglighetsbiblioteket Celia. 

Förteckningen över levande kulturarv skyddar och synliggör immateriellt kulturarv 

Den nationella förteckningen över levande kulturarv samlar former av immateriellt kulturarv som utövas i Finland, såsom hantverkskunskaper, högtider, scenkonst och mattraditioner. Förteckningen synliggör kulturarvet, stöder dess fortlevnad och ökar medvetenheten om betydelsen av immateriellt kulturarv. 

Finland ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet år 2013. Museiverket ansvarar för genomförandet av konventionen i Finland. 

Utöver Finland har punktskriften erkänts som en del av det immateriella kulturarvet i bland annat Tyskland, Frankrike och Slovenien, och motsvarande process pågår i flera länder runt om i världen. I Finland omfattar den nationella förteckningen enligt Unescos konvention om mänsklighetens immateriella kulturarv nu sammanlagt 108 objekt. 

Läs mer: 

• I Museiverkets pressmeddelande 

• Om punktskrift på webbplatsen Pistekirjoitus.fi 

• Om Tillgänglighetsbiblioteket Celia i webbtjänsten Celianet.fi 

 

Mer information: 

Tillgänglighetsbiblioteket Celias planerare Marjo Kauttonen
marjo.kauttonen@kansallisarkisto.fi
tel. 029 5337229